Prislopklostret

Prislopklostret – en plats för andlighet och historia i hjärtat av Hațeg

Historia och grundare

Prislopklostret, beläget nära byn Silvașu de Sus i județet Hunedoara, är ett av de äldsta klosteranläggningarna i Transsylvanien. Även om dess tidigaste historia fortfarande är höljd i dunkel, antas det att klostret grundades av rumänska adelsmän från Ciula under medeltiden. Den första indirekta dokumentära omnämnandet dyker upp år 1360, men den nuvarande kyrkan, ett historiskt monument (kod HD-II-m-A-03447), härstammar från 1500-talet. År 1564 lät prinsessan Zamfira, dotter till Moise Vodă från Valakiet, återuppbygga klostret "från grunden", vilket räddade det från förfall. Som kvinna verkade Zamfira på ett redan existerande kloster och utrustade det med reliker och helgonlämningar, varav endast en ikon har överlevt tiden. Hennes fragmenterade gravsten bevaras idag inom klostrets område.

Under 1600-talet levde helgonet Ioan från Prislop här, en eremit som grävde ut sin cell i en närliggande grotta, vilken senare blev en pilgrimsplats. Under samma period hyste klostret en skola för kyrklig undervisning för unga män som skulle bli präster. På 1700-talet hamnade Prislop under grekisk-katolsk jurisdiktion och fick en fresk målad av konstnären Simion från Pitești, varav endast fragment har bevarats.

Konfessionella förändringar och framstående personligheter

I början av 1900-talet ledde den grekisk-katolske biskopen Demetriu Radu restaureringsarbeten, och 1911 återupplivade hieromunken Leon Manu, tidigare föreståndare för det ryska klostret Maria-Pócs, den basilianska gemenskapen. År 1948, när den Rumänska unierade kyrkan förbjöds, övertogs klostret av den Rumänsk-ortodoxa kyrkan. Här placerades munken Arsenie Boca, som senare blev andlig ledare för en nunnegemenskap fram till 1959, då den kommunistiska regimen stängde klostret. Hans grav, belägen på klostrets kyrkogård, är idag en viktig pilgrimsplats.

Arkitektur och tillgänglighet

Klostrets kyrka, byggd i traditionell transsylvansk stil, bevarar element från den ursprungliga byggnaden från 1500-talet, kompletterad med senare tillägg. Inuti märks Zamfiras ikon och fragment av 1700-talets fresker. Grottan där helgonet Ioan från Prislop levde, uthuggen i den närliggande klippan, kan besökas av troende.

Klostret fungerar idag som en nunneanläggning och inhyser även det monastiska teologiska seminariet "Sankta Katarina". Tillgång sker via riksväg DN66 och den länsväg som förbinder Silvașu de Sus med Hațeg. Öppettider och entréavgifter finns tillgängliga på plats.